En tanke är ju förståss...

att göra som Åke Svensson säger. Att låta de tio timmarna i veckan vara träningstid. Inget annat, så som matlagning inräknad.

Från början hade jag svårt att sätta av tid att planera och laga bra mat. Det var för lätt att gå och rycka i luckorna i köket och äta det som fanns. Nu har jag i allafall fått lite ordning på det.

Att träna tio timmar i veckan, hur skulle det vara? Två pass karate med cykel till och från blir 4,5 timmar. Ett extra pass karate på det och drygt hälften är avklarat. Om jag sen springer två pass måste de tillsammans vara 4,5 timme. Det är lite för mycket.

Jag kan springa 2,5 timmar i veckan. Då återstår två timmars träning. Vad skall jag göra med den träningstiden? Ett pass styrketräning kanske? Mer mer då?

Det hela känns inte riktigt helt stabilt. Jag ska fundera ett tag till.

Idag sprang jag till obs! och köpte rosor och choklad till "mamma" på morsdag. Alla inköp behöver inte göras med bil.

Mot nya mål

Nu var det ett tag sedan jag skrev här. En del hinner hända ändå och det är dags att sammanfatta och sätta ut nya mål.

Av de två mål jag hade satt upp för våren har jag klarat av det ena. Det andra inte.

Det första var att ta nästa bälte i karate. Än så länge är jag på ren nybörjarnivå, men den träningen är explosiv och med mycket koordination. Dessutom är det trevligt folk som tränar i klubben. Förra veckan var det gradering och jag klarade det jag skulle. Det orange bältet är mitt. Den här träningen vill jag inte vara utan och jag kommer att fortsätta med den ett bra tag till.

Det jag inte klarade var att springa Göteborgsvarvet under 2:20 Det blev 2:31. Nu har jag en hel uppsjö med ursäkter och anledningar som jag skulle kunna ta till för att ursäkta det. Flera av dem skulle kunna fungera riktigt bra. Nu gör jag inte det. Resultatet blev det det blev.

Med det som bakgrund känner jag mig alltså nöjd och missnöjd. Karaten kommer jag att träna de kvällar som träningen är med målsättningen att ta nästa bälte före nyår.

Löpträningen då? Hur ska jag göra med den? Vad vill jag och vilka mål ska jag sätta upp?

Egentligen är karateträningen den viktiga träningen för mig. Den är prio ett. Riktigt varför vet jag inte men jag trivs med folket i föreningen, den långsiktiga utvecklingen med tydliga mål och typen av träning.

Löpträningen blir ett bra komplement till den träningen. Det ger kondition och jag gillar långa träningspass. Att springa fort har jag aldrig varit intresserad av, mer av att komma in i ”flytet” i ett långt pass. Jag är också för tung för att springa fort.

Det kanske är här jag ska leta målsättningar. Där det känns lite obekvämt. Ett mål vore att kapa en halvtimme på Göteborgsvarvet nästa år. Det känns som ett ganska tufft mål. För att klara det skulle jag framförallt behöva bli lättare, kanske så mycket som 10 kilo. Att lätta 10 kilo och springa Göteborgsvarvet under två timmar vore en riktigt skön känsla. Frågan är om det är realistiskt? Det kommer att kräva mer och annan träning och att jag engagerar mig mer i vad jag käkar. Jag vet inte om jag är redo att ta mig an den målsättningen.

En sak som talar för är jag ska jag springa Stockholm maraton ihop med brorsan nästa år. En riktig satsning på löpträning och att bli lättare vore inte fel inför det.

Summa summarum. Målet för karateträningen är givet: Gult bälte före nyår. Målet för löpträningen är lite mer abstrakt. Jag ska fundera ett par dagar till.