Mot nya vardagsmål och tack Brorsan!

Tack för sällskap på långpasset! Delad glädje är dubbel glädje och det är inte helt enkelt att hitta andra ”dårar” som vill ge sig ut på lite längre pass. Åtminstone inte i min klass. De flesta är betydligt snabbare och de som återstår har 37 skäl för att stanna hemma. Så än en gång tack för sällskap. Om fjorton dagar går samma resa igen!

Vinterns småjogg med Icebugs har varit nyttigt. Nu när grönbetet är tillgängligt i form av asfalt och skodonen kan bytas ut känns skillnaden gentemot förra årets uppstart. Utomhussäsongen är redan igång. Nu är det nio veckor kvar till Göteborgsvarvet och det är dags att höja träningsnivån något.

Jag har tränat tre eller ibland fyra pass per vecka. Nu skärper jag det till minst fyra pass per vecka, varav minst två ska vara löppass. Kanske tre någon gång emellanåt. En annan skärpning blir käket. Det får bli nyttigare käk i form lunchlåda fram till Göteborgsvarvet.

Hur ska jag klara det här då? Det kan tyckas vara enkla målsättningar men de ska hålla i längden och tiden måste finnas i vardagen. Min plan?

Jo, ett löppass får helt enkelt genomföras som ett morgonpass. Inte det längsta, utan ett med lagom många kilometer. För att kunna laga lunchlåda blir det till att planera veckans middagar och återgång till att genomföra de klassiska storveckoinköpen av livsmedel. Båda åtgärderna blir lite av disciplinfrågor, men med målet att utveckla formen som drivkraft borde det gå. Det här blir min utmaning mot mig själv fram till Göteborgsvarvet.

Kommande veckas träningsschema ser alltså ut så här:

Måndag: 1,5 h karate
Ondsdag: 1,5 h karate
Fredag MORGON: 8 km jogg
Söndag: 12 km jogg

Utmaningen den här veckan består i att planera och handla för att laga bra mat och att pallra mig upp på fredag morgon. Förhoppningsvis något som kan bli en vana så småningom.