Mot nya vardagsmål och tack Brorsan!

Tack för sällskap på långpasset! Delad glädje är dubbel glädje och det är inte helt enkelt att hitta andra ”dårar” som vill ge sig ut på lite längre pass. Åtminstone inte i min klass. De flesta är betydligt snabbare och de som återstår har 37 skäl för att stanna hemma. Så än en gång tack för sällskap. Om fjorton dagar går samma resa igen!

Vinterns småjogg med Icebugs har varit nyttigt. Nu när grönbetet är tillgängligt i form av asfalt och skodonen kan bytas ut känns skillnaden gentemot förra årets uppstart. Utomhussäsongen är redan igång. Nu är det nio veckor kvar till Göteborgsvarvet och det är dags att höja träningsnivån något.

Jag har tränat tre eller ibland fyra pass per vecka. Nu skärper jag det till minst fyra pass per vecka, varav minst två ska vara löppass. Kanske tre någon gång emellanåt. En annan skärpning blir käket. Det får bli nyttigare käk i form lunchlåda fram till Göteborgsvarvet.

Hur ska jag klara det här då? Det kan tyckas vara enkla målsättningar men de ska hålla i längden och tiden måste finnas i vardagen. Min plan?

Jo, ett löppass får helt enkelt genomföras som ett morgonpass. Inte det längsta, utan ett med lagom många kilometer. För att kunna laga lunchlåda blir det till att planera veckans middagar och återgång till att genomföra de klassiska storveckoinköpen av livsmedel. Båda åtgärderna blir lite av disciplinfrågor, men med målet att utveckla formen som drivkraft borde det gå. Det här blir min utmaning mot mig själv fram till Göteborgsvarvet.

Kommande veckas träningsschema ser alltså ut så här:

Måndag: 1,5 h karate
Ondsdag: 1,5 h karate
Fredag MORGON: 8 km jogg
Söndag: 12 km jogg

Utmaningen den här veckan består i att planera och handla för att laga bra mat och att pallra mig upp på fredag morgon. Förhoppningsvis något som kan bli en vana så småningom.

Tjänsteresor och träning

Det senaste två veckorna har varit lite trixiga ur träningssynpunkt. Tjänsteresor har en förmåga att bryta vanor...

Jag är ändå rätt nöjd. Det har blivit tre pass per vecka med blandade träningsformer. Löpcoachen Håkan påminde diskret om att det emellanåt är trevligt med en löptur i andra städer och att få utforska nya vägar. Han bifogade några milrutter i Stockholm. Att ta med träningskläder på resorna är därför ingen börda.

Sagt och gjort. Det blev träning även på resorna. Så får det bli även i fortsättningnen.

Sportlov

Då ska man ju sporta. Här är mitt facit:

26 Februari 5,2 km jogg
1 Mars 5,2 km jogg
2 Mars 1,5 timme karate
4 Mars 17 km jogg
6 Mars 1,5 timme karate

Inte så illa av en gammal rodelåkare. Jag är rätt nöjd och det känns som jag stigit upp ur soffan kommit igång med träningen inför Göteborgsvarvet. Jag törs ge mig på att skärpa målet för den tävlingen. Förutom att ta mig runt så ska jag inte komma sist i brandmanna SM, som går som en del av loppet. Det räcker alltså att vara näst sist för att målet ska vara nått. Det borde gå!

Mer karate!

En och en halv timmes fight med hopp, slag och sparkar. Go träning.

Karatekväll

Teknikträning. Basic. Nyttigt

Simtävling och löpträning

Dagen inleddes med simtävling för barnen. För sonen var det första tävlingen över huvudtaget. Mycket spännande, mest för mor och far. Dottern har lite mer rutin. Så här är simning när det är som bäst: Mycket lek och lite allvar. Sen fortsatte dagen med simning av alla sorter och i många heat. Hett på många sätt. Den som tillbringat en dag i en överfull simhall vet. Jag var tvungen att kyla av mig på något sätt, så efter tävlingen drog jag helt sonika på Ice-bugsen och for ut på en spontan distansrunda. Minus tio Celsius och drygt 12 km. Svalt och skönt. En bra dag helt enkelt.

Whiskey flamberad oxfilé med grönpepparsås

Det här är en annan favorit! Dessutom mycket enkel och snabb att laga till.

Oxfilén är som bäst när den har legat till sig och blivit mör och mörkröd istället för ljusröd. Lyckligtvis så sammanträffar det med att datummärkningen börjar närma sig sista förbrukningsdag. Den här rätten lagas därför när det finns färsk svensk oxfilé på extrapris.

För att resultatet ska blir riktigt bra med möra köttbitar tar jag fram köttet i rumstemperatur ca 3-4 timmar innan det är dags att steka. Om filébitarna är rumsvarma när de läggs i stekpannan så blir de möra när de är stekta. Är de kalla när de steks så blir köttet segt.

Jag låter en rejäl bit smör smälta i en ganska varm stekpanna. Smöret får fräsa klart, då är stekpannan så het som jag vill ha den innan köttet läggs i. Jag börjar på hög värme, är det för kallt blir köttet mer kokt och torrt. Behövs det så sänks värmen efter hand. Köttet läggs i och får steka klart på ena sidan innan det vänds.

Nu är jag kräsen med hur genomstekt filén ska vara. Jag vill ha den så att den inte är röd eller rosa, men samtidigt inte seg. Det är inte helt enkelt, för stektiden däremellan är inte så lång. Jag låter köttet stekas till köttsafterna börjar bli synliga på ovansidan, då vänds köttet. Finns det någon som vill ha sitt kött rött så lägger jag i det när jag vänder mina bitar. Det vänds efter halva den tid som är kvar för ”mina” bitar.

När köttet är vänt så saltas och peppras det med lite vitpeppar. Vitpeppar och salt är egentligen de enda kryddor som behövs för att laga riktigt gott kött, men idag lyxar vi till det lite. Köttet saltas bara på den stekta ytan, inte på den råa sidan. Då kan saltet bidra till att köttet blir torrt. När den andra sidan är stekt så får den samma kryddning.

Nu till flamberingen. Det görs när köttet är färdigstekt för att tillföra smak. Det är enkelt och ger viss effekt vid middagsbjudningar. När köttet är färdigstek lyfts stekpannen bort från spisen och ställs på en bänk utan någonting ovanför. Jag gillar att flambera i rökig whiskey och väljer Laphroaig. Synd på whiskeyn? Heder till oxfilén! En äggkopp whiskey hälls i den heta pannan och precis efter det tänds ångorna på med en tändsticka. Den som gjort det förut vet att hålla undan händer och ansikte. Det framgår med allt önskvärd tydlighet varför köksfläkten, gardiner och annat brännbart inte skall vara ovanför stekpannan när det brinner. Låt det brinna klart och sätt tillbaks stekpannan på spisplattan med svag värme.

Nu tar jag bort eventuella stekrester som jag inte vill ha i såsen, häller i grädde och de krossade eller smulade grönpepparkornen. En klick dijonsenap och en knivsudd sambal gör nytta. Det hela blankas av med en klick smör och såsen rörs om utan att filébitarna dränks. Rätten är nu färdig att servera.

Den som känner sig osäker på att flambera och kryddning av gräddsåsen kan med fördel utföra det hela på falukorv några gånger för att öva upp färdigheten innan det riktiga köttet anrättas till festmåltiden. Whiskeyflamberad falukorv med grönpepparsås är inte fel det heller!

Vad kan serveras till? Jo, det finns mycket gott.

Rödlök i ugn: Skala och dela rödlökar. Lägg dem med den flata sidan neråt i en ugnsfast form och ringla över favoritoljan, gärna olivolja. Ställ in i ca 180 C varm ugn och låt stå där länge, tills de blivit genomvarma. Lite drygt 20 min kan vara lagom, prova dig fram. Nu smakar det inte lök utan lite mer sött. Hur gott som helst.

Enkel sallad: Tomat i bitar, hackad rödlök, färsk skuren mynta och lite hackad purjolök. Över det ringlas lite av favoritoljan.

De gäster som inte äter LCHF får hemgjord klyftpotatis. Skala potatisen och skär den i skivor. Lägg den på en plåt med ”ryggen” nedåt. Sätt in den i ugnen i 180-200 C i 20-30 minuter (Gärna samtidigt som rödlöken!). När den är klar ska den vara gyllenbrun. Ringla över lite olja, salta och strö över lite timjan.

Ett glas med rödvin av bättre kvalitet kommer väl till pass en sådan här kväll.

Ät och njut!

PS. Räknar du på ekonomin så finner du snart att fyra personer äter gott på det här sättet samtidigt som det blir billigare än om de äter varsin pizza! DS.

En skön jogg inför helgen

Efter arbetsdagens slut och att ha träningat ungdomar i simsportens ädla konst, var det skönt att jogga en stund inför stundande helg. Låt vara att det skedde vid åttasnåret en fredagkväll, turen lyste in helgen och utgjorde en mental gränslinje. Efteråt gick jag in i helgen med ett skönt bad.

Allt nog. Drygt fem kilometer i dubbdojjor.

Ibra i TV!

Ahhh... En kille med talang som tränar hårt.

Idag var Värmlandsnytt och filmade Ibra under träningen. Han man vunnit flera guld så har man. TV 4 var snabbare, klicka på rubriken ovan så kommer deras inslag.

I övrigt var träningen rätt hård idag. Möjligen slank vi andra med i bakgrunden i reportaget. Det blir kul att se. Ibra som är vältränad och så vi andra isterbukar intill honom...

Kataträning

En vanligt karatepass med fokus på kata helt enkelt.

En litet distanspass på vinterföre!

Nu var jag helt enkelt tvungen att ge mig ut på ett lite längre löppass. På med Icebugs och ut i solskenet. Knappa 13 km i maka tempo. Det kändes bra och ett sånt här pass ska jag försöka lägga in ett par gånger i månaden.

Mera kata!

Kvällens karateträning utgjordes av kataträning. Nu börjar jag komma in i mönstret för nästa kata. Ett gott pass.

Igen!

Liksom fredagskvällarna brukar söndagseftermiddagarna ägnas åt att träna andra. Under våren gör jag inte det och vips finns tid för mig själv att träna. En lite ovanlig känsla. Nästan som lite dåligt samvete blandat med frihet.

Alltnog. Jag joggade en timme. Återigen i lugnt tempo utan stress.

En fredagkväll!

Det var länge sedan jag tränade en fredagskväll. Jag brukar träna andra den här tiden. Nu fick jag chansen och drog ut på en liten runda. En dryg timmes jogg till loggen. Lagom tempo utan stress.

Karatekväll

Ikväll hade jag ingen lust alls att träna någonting alls. Hur det än var så drog vi igång och efter ett tag kom vi in i fightövningarna. Nu börjar vi blockera och slå tillbaka när en attack kommer. Det går inte att träna sånt utan 100 procent fokus (Tänker jag på annat en stund så märker jag det rätt snart) och träningslusten kom tillbaka. Konstigt att bli pigg av att träna ”slagsmål”, men så är det!

Ett bra pass, som var både mentalt och fysiskt krävande. Det avslutades med några kataövningar. Nu blir det till att vila ett dygn och käka bra mat innan veckans långjoggpass.