En skön jogg inför helgen

Efter arbetsdagens slut och att ha träningat ungdomar i simsportens ädla konst, var det skönt att jogga en stund inför stundande helg. Låt vara att det skedde vid åttasnåret en fredagkväll, turen lyste in helgen och utgjorde en mental gränslinje. Efteråt gick jag in i helgen med ett skönt bad.

Allt nog. Drygt fem kilometer i dubbdojjor.

Ibra i TV!

Ahhh... En kille med talang som tränar hårt.

Idag var Värmlandsnytt och filmade Ibra under träningen. Han man vunnit flera guld så har man. TV 4 var snabbare, klicka på rubriken ovan så kommer deras inslag.

I övrigt var träningen rätt hård idag. Möjligen slank vi andra med i bakgrunden i reportaget. Det blir kul att se. Ibra som är vältränad och så vi andra isterbukar intill honom...

Kataträning

En vanligt karatepass med fokus på kata helt enkelt.

En litet distanspass på vinterföre!

Nu var jag helt enkelt tvungen att ge mig ut på ett lite längre löppass. På med Icebugs och ut i solskenet. Knappa 13 km i maka tempo. Det kändes bra och ett sånt här pass ska jag försöka lägga in ett par gånger i månaden.

Mera kata!

Kvällens karateträning utgjordes av kataträning. Nu börjar jag komma in i mönstret för nästa kata. Ett gott pass.

Igen!

Liksom fredagskvällarna brukar söndagseftermiddagarna ägnas åt att träna andra. Under våren gör jag inte det och vips finns tid för mig själv att träna. En lite ovanlig känsla. Nästan som lite dåligt samvete blandat med frihet.

Alltnog. Jag joggade en timme. Återigen i lugnt tempo utan stress.

En fredagkväll!

Det var länge sedan jag tränade en fredagskväll. Jag brukar träna andra den här tiden. Nu fick jag chansen och drog ut på en liten runda. En dryg timmes jogg till loggen. Lagom tempo utan stress.

Karatekväll

Ikväll hade jag ingen lust alls att träna någonting alls. Hur det än var så drog vi igång och efter ett tag kom vi in i fightövningarna. Nu börjar vi blockera och slå tillbaka när en attack kommer. Det går inte att träna sånt utan 100 procent fokus (Tänker jag på annat en stund så märker jag det rätt snart) och träningslusten kom tillbaka. Konstigt att bli pigg av att träna ”slagsmål”, men så är det!

Ett bra pass, som var både mentalt och fysiskt krävande. Det avslutades med några kataövningar. Nu blir det till att vila ett dygn och käka bra mat innan veckans långjoggpass.

Jag ville, jag vore...

...ung och rask. Nu är jag inte det, men å andra sidan är jag rätt nöjd med mig själv ändå.

Det är bara det att det tar sån tid att lära in nya karaterörelser. Dessutom är 20-åringarna bra mycket snabbare när de rör sig. Jag är inte lika odödlig. Nog med gnäll. Jag hängde med hyfsat ikväll.

En och en halv timme kampsport till loggen.

Icebug - Varför kom inte jag på det här?

Min frustration är enorm att det inte är jag som står bakom de här skorna. Enkelt och genialt. Löparskor med dubbar. Dessutom är de väldigt sköna att springa i. Med ett litet tunt lager snö ovanpå is så finns både superfäste och lagom dämpning. Det är nästan skönare än att springa på sommaren. Dessutom svalkar det och det hela sker myggfritt.

Dryga 7 km jogg i lunktempo och solsken. Så här vill jag alltid ha det när jag tränar.

Bättre ett pass i skogen än tio i kalendern

En kort liten joggrunda inklämd mellan barnskjuts och middag. Knappa 4 km i avspänt tempo. Alltid något.

Domen från coachen!

Domen kom och den var enkel.

Med de mål jag satt upp för Göteborgsvarvet löd inriktningen för vårens träning så här: "Lägg fokus på mängdträning och gå ner fem kilo i vikt. Snabbhetsträningen behövs inte förran på slutet". I stort.

Jag köper det och har från och med nu den inriktningen för vårens träning. Lite knökigt då jag fortfarande prioriterar karate som nr ett och löpningen som nr två i min träning. Med lite tankearbete borde de båda ändå gå att kombinera. Det är ju trots allt inte någon elitsatsning som jag gör utan en helt vanlig motionärsgrej.

Det ska bli kul att träna mot mer konkreta mål. Trots allt är det nog så jag fungerar. Hade jag inte anmält mig till Göteborgsvarvet hade jag inte satt upp några konkreta mål. Utan konkreta mål hade jag inte börjat fundera på hur jag ska göra. Utan de tankarna hade jag fortfarande inte haft någon inriktnign eller plan. Det är inte så dumt att sätt upp mål ändå.

Dagens träning: En och en halv timme karate.

Japp, nu har jag en egen coach

Håkan nappade. Jag beskrev mina mål och mina förutsättningar. Han kom direkt med konkreta idéer om träning. Han vill ha lite pulsdiagram och annat för att ge mer handfasta råd. Det ska han få.

Kvällens träning: En och en halv timmes Karate-fight.

Jaha, då är det dags för Göteborgsvarvet

Hur ska jag ta tag i det här då?

Jag utgår från dagsläget. Jag tränar 3-4 pass i veckan och då mestadels karate kompletterat med ett ströpass löpning eller simträning. Jag vet vilken tid jag vill ha på Göteborgsvarvet och hur fort jag springer idag. Jag vet också att jag är uthållig, men inte så snabb.

Hur ska jag lägga upp träningen? Vilken träning är rätt för mig?

Det enklaste vore att greppa ett program på marathon.se och följa det. Det har jag gjort förr. Jag vet också hur det slutar. Jag springer de pass som är roliga och ”råkar” få hinder för de tråkiga mer teknikbetonade passen. En stor anledning är att jag är osäker på vilken typ av träning som är rätt för mig och hur teknikövningarna ska genomföras. Då är det svårt att hitta den där extra motivationen.

Jag behöver alltså någon som kan hjälpa mig. Någon som jag litar på, som har erfarenhet och som vill ge råd. Var hittar jag någon sån person? Efter lite tankeverksamhet trillade polletten ner. Det borde inte vara så svårt. Håkan. Håkan på jobbet. Han har tagit tag i sin löpning och har hållit på några år. Jag ska fråga honom. Vill han coacha är halva loppet sprunget.

Dagens träning: 1,5 timme blandade karateövningar.

Mer karateträning

1,5 timme till loggen.