Ikväll var det som att kliva omkring i sirap. Normalt är jag rekationssnabb och någorlunda kvick i kroppen. Icke nu. Efter lördagens cykeltur hängde benen inte riktigt med. Mina sparkar segade sig genom luften som en kniv i kallt smör. Det var som att genomföra karatepasset på botten av en simbassäng.
Jag skyller på åldern. Ok, lite på formen också. Till våren blir det bättre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar