Refrängen sjöng i huvudet samtidigt som väckarklockan. När ställde jag den på 05:45 en helgdag senast? Frivilligt?
Nu var det ju bestämt. Vi, bror och jag, skulle ut och springa en mil ihop. "Har jag inte ont i halsen idag? Jädrar vilken migrän som sitter i skallen. Inatt har jag bara sovit 5,5 timmar, jag borde verkligen sova mer". Listan på ursäkter var längre än så. Tillslut klev jag upp, klädde på mig träningskläder och åt en ägg&grädd omellete med slutna ögon. Just då knackar det på dörren.
Där står brorsan i tajts. Jahapp, då är hoppet ute. Vi ska springa.
Och det gjorde vi. Först cyklade vi 5 km, sen joggade vi milen och så cyklade vi hem igen. Det gjorde vi bra. När jag klev innanför tröskeln var klockan halv nio. Resten av familjen låg i bingen.
Efter ett varmt bad kom tanken att det här kan jag göra igen en annan söndag.
/Tack brorsan.
BARA kul bror!
SvaraRaderaSäg bara till när du är sugen igen!
Men nästa gång är det inte du som kommer först till cyklarana ;-)